Konkurserna bland svenska företag låg i slutet på förra året redan på rekordhöga nivåer men fortsätter att öka, enligt ny statistik från kredit- och affärsinformationsföretaget UC. Inom byggsektorn har konkurstakten de sex senaste månaderna, fram till januari 2023, hittills nått den högsta nivån på tio år. Fastighetssverige har talat med ekonom Johanna Blomé om de dystra siffrorna.
Många hoppades på att toppen skulle vara nådd i och med de rekordhöga antalet konkurser under december månad. Men den negativa spiralen med hög osäkerhet, fortsatt hög inflation och ökade kostnader i form av både räntor och elpriser har istället eskalerat under den första delen på året. Enligt UC:s månadsstatistik har konkurserna under januari ökat med 49 procent för byggföretag. Detta motsvarar de högsta konkurserna i branschen under januari månad på tio år.
Johanna Blomé, ekonom på UC, ser hur konkurserna stadigt har ökat hela hösten och antalet nystartade bolag har minskat.
– Konkurserna under januari månad inom bygg är de högsta på tio år i jämförelse med motsvarande period. Under hela hösten har konkurser drabbat mer konsumentnära branscher, såsom handeln och hotell- och restaurang. Nu ser vi att de stora ökningarna sker inom branscher med nära koppling till industrin och stora långsiktiga investeringar. Men att byggsektorn börjar sakta in är aldrig ett gott tecken, antalet lyftkranar i storstäderna brukar vara en avspegling av konjunkturen. Saknas optimism och framtidstro inleds färre byggprojekt, säger Johanna Blomé.
Kan du sammanfatta statistiken vad gäller byggindustrin – lite om vad du tänker när du ser de här siffrorna?
– Byggindustrin består av många underentreprenörer men olika inriktningar. Till exempel VVS, takläggare, glasmästare, elektriker, snickare och så vidare. Till viss del beror de höga konkurssiffrorna troligtvis på en överetablering som skedde under pandemin då det gick bra för många inom byggbranschen till följd av att exempelvis bostadsmarknaden blomstrade. Efterfrågan på altanbyggen, poolbyggen, renoveringar hemma har saktat in. Konjunkturen kommer ha mer påverkan på det mer långsiktiga byggandet och investeringar. Ökade materialkostnader och stigande räntor är såklart direkt påverkande på alla. Samt att konkurrensen av de jobb som finns ökat.
Vad tror du om utvecklingen framöver? Hur länge varar stormen, så att säga?
– Det är såklart svårt och sia om framtiden men utveckling framåt på kort sikt råder forsat många osäkerhetsfaktorer för företagen på längre sikt kommer konjunkturen, och nuvarande ränteläge spelar in på antal konkurser.
Under den andra veckan i februari kommer Riksbanken med ytterligare besked om styrräntan och osäkerhetsfaktorerna på marknaden framöver är många.
– Det är länge sedan svensk ekonomi stod inför så många frågetecken som vi gör idag. I ett mycket negativt framtidsscenario får alla de påföljder vi redan sett från pandemin och kriget i Ukraina så kallade tröskeleffekter, säger Johanna Blomé.
