Strukturomvandlingen när det gäller Göteborgs stadskärna påskyndades av covid-restriktionerna och har varit tuff. Men kanske, menar Christina Heikel, har den också idag gett oss en mer levande och relevant stadskärna. Många verksamheter tyngs idag av lån och låga marginaler som kan innebära ett antal tuffa år med kostnadsökningar och svag konjunktur – men tillblivelsen av nya butikskoncept säger oss möjligen något annat än ”butiksdöd”. I alla fall om man får tro Christina Heikel.
– Detaljhandeln har som helhet en positiv tillväxt, också jämfört med prepandemiska nivåer, om än att den nu utmanas av inflationseffekten på konsumtionsutrymmet. Den fysiska modehandeln har dock haft det tufft på senare år med färre butiker och mindre ytor som följd. Kedjorna minskar sina butiksantal och står för en väsentlig del av minskningen. De butiker som lyckats särskilt bra är starka varumärken, unika koncept och de som lyckas med att skapa en bra köpupplevelse. Den rationella handeln har i någon mån flyttat till nätet medan den lustfyllda handeln, mötesplatser och upplevelser lockar. Kultur och restaurang har tagit större plats i den centrala stadens utbud, som en direkt konsekvens av att våra konsumtionsmönster förändrats.
Den som lägger örat mot stadsutvecklingens dörrar kan höra surr om en just nu pågående omvandlingsprocess där stadskärnor mer och mer återgår till vad de en gång var. Christina Heikel håller delvis med.
– Det är en återgång i den mening att bilen inte kommer att vara dominerande i stadsrummet. Stadens funktion är i förändring. Stadskärnor är i en omvandlingsprocess till mer av blandstad och mötesplats, med framväxten av hållbara mobilitetskedjor och utgångspunkt i människors välbefinnande. Unikt för våra stadskärnor är de blandade flödena och den samlade köpkraft som ger underlag för såväl branschbredd som ett mer nischat utbud. Det icke-kommersiella blir ett allt viktigare inslag för att skapa sociala värden och locka större flöden men också att driva omsättning.
Den höga omsättningen på lokaler kan komma att ge plats åt nya typer av näringar i centrum, främst åt sådant som som skapar dragningskraft och tillför strategiska värden, menar Christina Heikel. Om till exempel cykeln blir mer attraktiv för person- och godstransporter kommer cykelverkstäder och andra varor och tjänster kopplat till det att växa fram.
– Blandstadsidealet med nära städer ger alla delar av staden småstadsattribut med en naturlig småskalighet. Aktörer som tidigare funnits bara på nätet eller i externhandel har redan flyttat in till stan för att ha en närvaro och synlighet där människor är. Ett slopat krav på matservering för utskänkningstillstånd kunde berika restaurangutbudet, skapa starkare restaurangkluster och serveringar på platser som andra har svårt att fylla. Nya näringar kan finnas kopplat till det digitala lager som blir en alltmer etablerad del av vår verklighet.
Det här med att många säger sig vilja ha en blandad stad, kan den utvecklingen leda till att vi får se ökad inflyttning igen till stadens centrum?
– Utvecklingen mot mer blandade städer med fler bostäder gör städerna mer levande över dygnet vilket stärker köpkraftsunderlaget. Det skapar i sin tur en positiv spiral som ökar dess attraktivitet, ger fler möjligheten att leva det nära livet och att utbudet inom handel, restaurang och kultur kan utvecklas. Levande bottenplan, som del av blandstadsdrömmen, behöver på ett eller annat sätt ha en kommersiell bärkraft.
Christina Heikel påminner oss också om att det i Göteborg inte finns någon vakans på bostäder. Med en stadskärna som i Göteborg dessutom är exceptionellt glest bebyggd skulle ett tillskott på runt 10 000 bostäder behövas för att uppnå samma bostadstäthet som i Stockholms och Malmös stadskärnor.
Hur ska man tänka vad det gäller butiker och handel i centrum framöver? Har du något önskescenario för framtiden?
– Butiken har given plats i den centrala staden. Människor kommer vilja bo, arbeta och besöka stan – om den görs tillräckligt relevant. Tillgänglighet och känslan för grundfaktorer som rent, tryggt och snyggt måste finnas på plats. Jag skulle vilja se att de mänskliga värdena tar större plats i att forma våra stadskärnor, eftersom det är det enda ekonomiskt hållbara framåt.
