När vi nu är några månader in i 2026 är det klart att framtiden är mer oklar än tidigare. Nå, det har kanske klarnat en aning sen de allra dimmigaste perioderna under pandemin, men med den osäkra omvärlden och inflationsdriven tillväxt blir prognoserna allt vagare.
Vi ser exempel på stadskärnor som tidigare varit en tydlig motor i sin region, som nu tappar till externhandel och andra stadskärnor, men vi ser också exempel på döende externhandel och e-handelsföretag som brottas med röda siffror – så vad är det egentligen som händer? Det som är klart i dimman är att vi inte kan använda förelägg – det finns helt enkelt inte en lösning som passar alla. One size fits all blir allt oftare one size fits no-one.
One size fits all blir allt oftare one size fits no-one.
Men hur ska vi tänka? Det vi vet är att vi måste tänka. Vi måste analysera, vi måste bedöma konsekvenserna av förändrade etableringsstrategier En feletablering i en stadskärna kan till exempel ge negativa effekter på befintliga enheter, och har man riktig otur kan man råka ut för en negativ etableringsspiral, där en felaktig etablering kan leda till vakanser eller kontorisering, vilket i sin tur leder till döda stråk.
Grannarna – vilka enheter som finns i en butiks omedelbara närhet – kan stå för en stor del av lägesmotiverade delen av omsättningspotentialen. En nedåtgående spiral kan utlösas av en enda feletablering.
Om man etablerar verksamheter med få besökare (till exempel kontor i butikslokaler i gatuläge) i direkt anslutning till shopping kan detta minska grannbutikernas omsättning med upp till fem procent – och det kan vara hela vinstmarginalen. Det kan ge förödande effekter för stadskärnan, lägre kundnöjdhet, sämre regional verkan, förlorade A-lägen, och en stadskärna behöver sina A-lägen. Och i förlängningen kan detta innebära att inflyttningen till orten minskar – eller i alla fall att utflyttningen ökar.
Likaså skall man fundera över, om man vill etablera upplevelser eller restaurang, att även om dessa är verksamheter med många besökare, så kan en stor del av besöken ske på annan tid än butikernas öppettider. Detta är gynnsamt om man tänker 24-timmarsstad, och även när man tänker på den andra eviga frågan kring parkeringsbehov, men om man tänker grannar så är en verksamhet med andra öppettider än den egna inte alltid den goda granne man skulle önska.
Staden behöver en gemensam målbild för hur staden och stråken skall användas.
Kanske är det värt att stå ut med den där vakansen under en kortare period för att se till att rätt hyresgäst kommer in i lokalen. Men det man bör planera för då är att på bästa möjliga sätt maskera vakansen – vi vill inte se brunpapp i våra stadskärnor. Det kan vara att upplåta skyltfönstret till konstutställning, att bereda rum för en pop-up-butik, att ha en tillfällig plats för barnpassning eller liknande. Man måste bara se till att hyresavtalet är korrekt utformat för detta, så att man inte plötsligt sitter där med en aktör som blir kvar i lokalen efter att man hittat den verksamhet man verkligen vill ha och som gynnar hela staden.
Det blir viktigare och viktigare att tänka efter före. Staden behöver en gemensam målbild för hur staden och stråken skall användas. Detta är inte något nytt, sådana samband har belysts sedan 80-talet i Sverige, men samverkan och samsyn blir viktigare när tiderna är sämre. När vi har goda tider kan vem som helst vara lönsam i stadskärnan, men när det är svårare behöver man göra rätt för att lyckas.
Så – staden står där, mitt i dimman, och försöker hitta rätt som en butikschef med fel nyckelknippa. Det finns inget facit, men om vi vågar samarbeta, tänka nytt och undvika att slå upp brunpapp som permanent inredning, kan vi skapa en stadskärna som lockar både folk, företag och framtidsdrömmar. Kanske blir det inte en säljmaskin – men med rätt mix, lite mod och samverkan kanske vi slipper se stadskärnan bli en grogrund för vakanser och i stället får en plats som lever och älskar att vara just staden.
Framtiden är svår att spå, men ett vet vi: passivitet är aldrig rätt svar.
Lisa Lagerén, chefsanalytiker/partner, RSD
