Debatten är om Bromma flygplats har blossat upp igen. Trots att regeringen i Tidöavtalet inte är villiga att ta beslut i frågan om dess framtid under den här mandatperioden så har Stockholms stads sagt upp avtalet med Swedavia som löper ut 2038. Nu har staden redan utsett vilka som ska ta fram planerna för hur Bromma kan utformas framöver. Så ser det teamet på utmaningarna som det innebär.
Debatten är om Bromma flygplats har blossat upp igen. Trots att regeringen i Tidöavtalet inte är villiga att ta beslut i frågan om dess framtid under den här mandatperioden så har Stockholms stads sagt upp avtalet med Swedavia som löper ut 2038. Nu har staden redan utsett vilka som ska ta fram planerna för hur Bromma kan utformas framöver. Så ser det teamet på utmaningarna som det innebär.
Alltsen det stod klart att flygbolaget BRA skulle sluta flyga från Bromma vid årsskiftet, för att istället flyga för SAS räkning från Arlanda, så väcktes den långlivade frågan om framtiden för Bromma flygplats med nya lågor. Den rödgröna sidan i politiken har länge drömt om en stadsdel där man skulle byta landningsbanor mot bostäder – den andra sidan har hållit emot.
Pandemin var tuff mot flygplatsen och inrikesflyget har inte återhämtat sig i samma utsträckning som utrikesresorna. Med BRA ute ur leken så försvinner också 90 procent av trafiken. Trots det står statliga Swedavia, som äger flygplatsen, kvar med samma omkostnader som tidigare. Vd:n Abrahamsson sa i en intervju i DN, dagarna innan jul, att de så snart som möjligt behöver besked om flygplatsens framtid. Han förordar istället att all flygtrafik konsolideras till Arlanda.
I förra veckan skrev bostads- och infrastrukturministern Andreas Carlson (KD) ett inlägg på Linkedin om frågan, där han konstaterar att Tidöpartierna skakat hand på att inte fatta beslut om nedstängning av Bromma flygplats denna mandatperiod.
”Många frågor har aktualiserats vad gäller Bromma flygplats och den kvarvarande trafiken. Samarbetspartierna är eniga om att få svar på dessa frågor. Vi har därför enats om en utredning innan vidare ställningstaganden kan göras. Det handlar bland annat om vilken betydelse Bromma flygplats har för civilförsvaret, hur det statliga basutbudet av flygplatser bör se ut och vad som ska hända med befintlig kvarvarande verksamhet. En viktig fråga är kontrollen av luftrummet över Stockholm som idag sker från Bromma och som inte bedöms kunna flyttas till Arlanda. Försvarsmakten har betonat att Bromma flygplats betydelse för totalförsvaret behöver utredas.”
I artikeln från DN så konstateras att däremot att Bromma inte ingår bland de flygplatser där staten har handlat upp ett beredskapsavtal. I intervjun menar Jonas Abrahamsson att ”staten uppenbarligen anser att flygplatsen inte behövs ur ett beredskapsperspektiv”. Till tidningen bekräftar Försvarsmakten att en nedläggning av flygplatsen inte skulle få konsekvenser för försvaret.
Under 2024 så beslutade det rödgröna styret i Stockholms stad att man skulle säga upp avtalet med Bromma flygplats, som löper ut 2038. Om inget beslut tas innan så ska verksamheten vara helt nedmonterad till dess. Man har tidigare presenterat förslag på hur en ny stadsdel skulle kunna se ut om man avvecklade flygplatsen, och nu kommer ett nytt förslag. Detta då arkitektkontoren Nyréns och Mandaworks fått ett nytt uppdrag från staden, då de bildar ett team för att ta fram en strukturplan. Teamets nyckelpersoner består av de erfarna stadsplanerarna Patrick Verhoeven, Emelie Brunge och Lowa Sundh.
– Uppdraget som Mandaworks har fått tillsammans med Nyréns Arkitektkontor avser tekniska konsulttjänster vad gäller strukturarkitekt för planprogram för stadsutveckling på Bromma flygplats. Arbetet består av att analysera och belysa området och dess utvecklingspotential samt att sammanfoga funktionella, ekologiska, tekniska, ekonomiska och estetiska mål till en attraktiv och visionär stadsmässig helhet, säger Patrick Verhoeven som också är partner på Mandaworks.
Omvandlingen som de kommer jobba mot omfattar 16 000 nya bostäder och utrymmen för arbete, rekreation, kultur och samhällsservice.
Med tanke på Mandaworks tidigare projekt, hur står sig Bromma flygplats när det gäller nivån av komplexitet?
– Komplexiteten ligger i att hantera de många utmaningar som uppstår när flera faktorer och aspekter ska tas i beaktning. Samtidigt ska man utveckla en tydlig och bärande vision för en hållbar och attraktiv stadsdel. Den här typen av komplexitet har vi tidigare hanterat i andra stadsplaneringsprojekt. Bromma Flygfält, med sin storlek och betydelse för Stockholm, tillför naturligtvis ytterligare dimensioner och utmaningar till processen.
Är det något satt tidsplan för hur länge ni kommer jobba med det?
– I det första steget ska en programhandling tas fram för samråd under våren 2026. Därefter finns en option att vidareutveckla och revidera förslaget inför godkännande, vilket är planerat till omkring slutet av 2027.
Frågan om Bromma Flygplats har varit en riktig lång historia, upplever du att det fortsatt finns en osäkerhet kring det här projektet?
– Denna fråga kan jag tyvärr inte besvara, eftersom vi ännu inte har påbörjat arbetet med projektet. Jag hänvisar istället till staden, som troligtvis kan ge mer information om eventuella osäkerheter.
Med tanke på att stadens kontrakt löper ut först 2038 och i ”värsta fall” är det först då som stadsutvecklingen blir av, hur ser ni på att planera och ta fram en plan för något som eventuellt byggs väldigt långt fram i tiden? Vilka utmaningar finns det i det?
– Långa tidsperspektiv är helt naturliga inom stadsplanering. Det är viktigt att i tidigt skede börja planera för hållbara och attraktiva nya stadsdelar. Det innebär att skapa ett robust och genomtänkt ramverk som både håller över tid och kan anpassas till framtida förändrade programkrav och nya tekniska lösningar.
