Uppdraget har mötts av positiva reaktioner från fastighetsbranschen. En aktör som ser positivt på detta är Riksbyggen. Där vill man se konkreta förslag på bordet.
– För en socialt hållbar bostadsmarknad är det viktigt att såväl kvinnor som män kan efterfråga en bostad, säger Johanna Bjurskog, hållbarhetschef på Riksbyggen.
Ni ser positivt på uppdraget och vill se förslag på bordet. Det är inte så att Riksbyggen själva skulle kunna börja köra igång med de åtgärder ni har förslag på?
– Riksbyggen arbetar kontinuerligt med jämställdhet i den egna verksamheten och för att fler ska ha möjlighet att efterfråga en egen bostad, till exempel Hyrköp av bostadsrätt för unga vuxna i flera nyproduktionsprojekt. Vi vill också gärna se andra förslag på åtgärder, beroende på vilka behov Jämställdhetsmyndigheten ser i sin analys, säger Johanna Bjurskog.
Riksbyggen har även andra bostadspolitiska ståndpunkter, som till exempel införande av ett startlån som underlättar inträdet på bostadsmarknaden för unga vuxna.
Måste man invänta regeringsbeslut på alla punkter? Kan man inte bara börja förändra i de egna leden?
– Ett startlån för unga vuxna är inget vi kan göra på egen hand, här krävs statligt agerande, säger Johanna Bjurskog.
– Vi ser fram emot att ta del av resultatet från Jämställdhetsmyndighetens arbete och utifrån de behov de kan se blir det intressant att diskutera vilka möjliga lösningar som behövs. Det är svårt att uttala sig om finansieringsmöjligheter generellt innan vi sett resultatet.
Andra frågor som ska belysas i uppdraget är hur tillgången till hyresrätter påverkar kvinnor och män, bland annat möjligheter att flytta för att ta ett arbete och för våldsutsatta att lämna en våldsam relation. I analysen ska ett regionalt perspektiv på bostadsmarknaden ingå. Uppdraget ska slutrapporteras senast 31 maj 2025.
– Vi vet att kvinnor ofta har sämre ekonomiska förutsättningar än män vid en skilsmässa och det får konsekvenser även för boendemöjligheterna, säger Johanna Bjurskog.
