Branschen drar AI-benen efter sig

Den pågående och framtida AI-transformationen förändrar bygg- och fastighetsbranschen i grunden. Den påverkar dagens affärsmodeller och formar framtidens affärer. Ändå drar branschen benen efter sig när det gäller digitalisering. Varför? Och går inte sista tåget snart? Jimmy Dahlström, chef för Den temporära fabriken på Ramirent, menar att det är precis just nu som det är bäst läge att satsa.
Branschen drar AI-benen efter sig
Jimmy Dahlström, affärsområdeschef för entreprenörskap på Ramirent. Bild: Ramirent

Den pågående och framtida AI-transformationen förändrar bygg- och fastighetsbranschen i grunden. Den påverkar dagens affärsmodeller och formar framtidens affärer. Ändå drar branschen benen efter sig när det gäller digitalisering. Varför? Och går inte sista tåget snart? Jimmy Dahlström, chef för Den temporära fabriken på Ramirent, menar att det är precis just nu som det är bäst läge att satsa.

– Kommer AI att förändra spelplanen för samhällsbyggnad?
Den frågan ställer Jimmy Dahlström, affärsområdeschef för entreprenörskap på Ramirent, när han talar på Fastighetsmarknadsdagen i Jönköping.
– Vi brukar slå oss för bröstet ibland och säga att vi är en så komplex bransch – men så komplexa är vi inte – jämfört med vad AI kan klara av annars. Det finns alltså en stor potential för att AI förändra vår bransch.

Vad är status för AI inom samhällsbyggnad i dag? Många, däribland Jimmy Dahlström, är ganska överens om att branschen inte är ”early adapters” som det kallas, det vill säga: förändring gå inte snabbt i fastighetsbranschen.
– Anledningarna till att det går trögt är många, men det finns några huvudorsaker: bygg- och fastighetsbranschen har riskaversion. Vi puttar hellre riskerna till vår motpart än delar risk med vår medpart. Man tar, till exempel, gärna totalentreprenad och puttar risken till byggaren, kommer tillbaka när det hela är klart och dricker champagne.

Dessutom, menar Dahlström, är branschen fragmenterad med långa värdekedjor där varje aktör utgör ett eller ett fåtal länkar av den. Varje steg har dessutom underentreprenörer, vilket gör det komplext att jobba brett med innovationer.

– Vi har utmaningar när det gäller standardisering. Och inte bara att ta fram standarder utan också faktiskt använda de standarder som finns på likartade sätt. Vi är heller inte världsbäst på att flytta ett team från ett projekt till nästa. Vi ser gärna projekt som singulära händelser, i stället för att se det som en serie, en följd. Det finns en anledning till att fotbollslag kör med samma startelva, match efter match.

Dessutom, menar Jimmy Dahlström, är vissa aktörer så stora att de har regioner och distrikt som själva är som egna företag. Han nämner Skanska som exempel. De har hela avdelningar som arbetar den här typen av ”best practice” och är så stora och starka att de kan göra på sitt eget sätt. Det här gör det svårare att driva branschutveckling.

Varför ska man då satsa på AI inom samhällsbyggande? Och varför just nu? Jo, krig, pandemier och oroligheter till trots så finns det fortfarande ett uppdämt behov av bostäder och om denna efterfrågan ska mötas så tror Jimmy Dahlström att digitalisering och AI kommer att vara en nyckelfaktor.

– ”Byggkostnaderna måste ner” är ju det man hör från fastighetsbolagen. Det här är en lösning. 37 procent av tiden en byggnadsarbetare lägger i ett bygge är slöseri med tid; man går igenom det man gjorde i går, väntar på material. 17 procent av detta är leta, hämta eller vänta på material eller information. Det här kan man i princip nolla med hjälp av digitalisering och AI. Kostnaderna för byggmaterial och arbetskraft ökar i snabbare takt än inflationen. Här kan också mycket lösas med digitalisering och AI.

Den viktigaste punkten där Jimmy Dahlström menar att AI kan göra stor skillnad, är när det gäller att attrahera ny talang.
– Nästa generation kommer att ta för givet att en bransch är digital, att vi har paddor och inte faxar.

Läs också