Under tisdagen presenterade Boverket sin reviderade byggprognos från den som presenterades i juni. Minskningen av kommande byggstarter är kraftigt nedåt.
I den reviderade prognosen bedömer Boverket att det i år påbörjas cirka 27 000 bostäder, vilket motsvarar en minskning med cirka 55 procent jämfört med året före. 2024 är bedömningen att det påbörjas cirka 19 500 bostäder inräknat ombyggnader, vilket är 2 000 bostäder färre jämfört med prognosen från juni.
Enligt prognosmodellen färdigställs drygt 60 000 bostäder i år, inräknat nettotillskott genom ombyggnad. Av dessa beräknas 30 000 vara hyresrätter i flerbostadshus, 18 000 bostadsrätter i flerbostadshus och 11 500 småhus. År 2024 färdigställs knappt 40 000 bostäder och under 2025 cirka 25 000 bostäder, skriver Boverket i rapporten.
Oskar Gramstad, nationalekonom på Boverket, som har ansvaret för byggprognosen menar att även om färdigställandet av bostäder är rekordhögt i år så säger det inte nödvändigtvis särskilt mycket om nuläget.
– Det säger snarare att det har varit goda förutsättningar för byggandet, säger han.
Men det finns en utveckling som är något mer svårtolkad i prognosen. Trots markant försvagad köpkraft hos hushållen, tredubblade bostadsräntor och en kraftig ökning av byggkostnaderna som gör att bostadsbyggandet faller mycket snabbt så ökar antalet bostäder som får bygglov. Det har dessutom ökat betydligt under senare tid, i synnerhet för hyresrätter skriver Boverket i rapporten och hänvisar till statistik från SCB som visar att det uppskattningsvis lämnades bygglov för cirka 8 500 bostäder i flerbostadshus de senaste tre månaderna.
Antalet bygglov under året är högt, vad kan det innebära framåt, när bostadsbyggarna har byggt upp en projektbank?
– Det har vi inte analyserat i denna revidering, säger Oskar Gramstad.
40 000 färdigställda nästa år, och 25 000 året efter i prognosen – när tror du att effekterna av minskat antal byggstarter kommer bli som störst?
– Om vi utgår från den tiden som det tar att färdigställa bostäderna som påbörjats och förväntas påbörjas så kommer vi se en nedtrappning under 2024 och 2025 när det kommer till färdigställandet. Så det vi ser nu får genomslag om ett och ett halvt år. Längre fram än så har vi inte möjlighet att uttala oss om, säger Oskar Gramstad.
Minskningen tillskrivs en markant försvagad köpkraft hos hushållen, samtidigt med tredubblade bostadsräntor och en kraftig ökning av byggkostnaderna. Generaldirektören Anders Sjelvgren på Boverket menar att en långvarig låg byggtakt riskerar leda till att kapaciteten i byggsektorn minskar betydligt. Det innebär att det kan ta tid att växla upp byggtakten när efterfrågan åter ökar. Slutsatsen blir att det blir svårt att möta behovet av 67 000 bostäder per år fram till 2030 – även det är en siffra som tidigare i höst höjdes från tidigare prognoser.
Hur är det som generaldirektör att ta emot den här typen av rapport?
– Det är bekymmersamt att vi har en så kraftig tillbakagång av byggandet samtidigt som vi har en fortsatt befolkningstillväxt. Konsekvensen är att det blir svårt för vissa grupper att hitta en bostad, säger Anders Sjelvgren.
Om du ser till resultatet av revideringen, är det i linje med vad du trott om utvecklingen nu?
– Signalen om en fortsatt försvagning har vi sett tidigare och den bekräftas med den här rapporteringen.
Ni skriver i rapporten att det finns flera hinder framåt och samtidigt har ni tagit emot flera utredningsuppdrag, samt jobbar fortsatt med nya byggregler – i din bedömning, när kan dessa, om det genomförs, få effekt?
– Det är långa processer och det vi gör nu får effekt först längre fram i tiden, säger han.
