Andreas Carlson (KD) har varit infrastruktur- och bostadsminister i drygt tre år – en period präglad av byggkris som en följd av det minskade bostadsbyggandet. Fastighetssverige har fått en pratstund med ministern om åtgärderna, byggkonkurserna och om Boverkets mål på en halv miljon nya bostäder till 2033.
Från att ha hållit en ganska låg profil de första åren som minister så märks Andreas Carlson nu allt oftare i offentliga sammanhang. Vilket förstås är naturligt, valet närmar sig och politikerna flyttar fram positionerna.
Frågan är hur han tycker han har lyckats med sitt uppdrag efter tre år som ansvarig för landets bostadspolitik.
– Det kanske andra ska bedöma, men vi har haft ett högt tempo. Vi genomför den största bygglovsreformen på 15 år, vi har jobbat mycket metodiskt med att få på plats åtgärder som kortar ledtider och tillgängliggör mark i attraktiva lägen och underlättar och förenklar krångliga regler. Bostadsbyggandet påverkas av många olika faktorer och då bör man jobba brett och strategiskt, det var också därför vi såg ett värde i att ha bostadsportföljen nära infrastruktur.
Och hur sammanfattar du infrastrukturpolitiken?
– Vi har av nödvändiga skäl fokuserat mycket på underhåll och tagit tag i underhållsskulden. I år ser vi att det genomförs mer underhållsarbete än någonsin tidigare under ett enskilt år på järnvägssidan. På vägsidan har det genomförts 2 000 kilometer mer beläggningsarbete i år jämfört med förra året. Och detta märktes också i somras, det var mycket vägarbeten.
Det är två tunga poster du ansvar för, som dessutom har sina utmaningar, hur är det?
– Det har varit väldigt utmanande för många i byggsektorn och det är klart, de strukturreformer vi arbetar med nu borde varit på plats innan läget med lågkonjunktur och den höga inflationen. Men det finns synergier mellan dessa områden och vi tycker bostadsministerportföljen är för viktig för att studsa runt som en kula mellan olika departement, därför hör den ihop med en så viktig samhällsbyggarportfölj som infrastruktur är.
Vilken är den viktigaste åtgärden ni genomfört för att få i gång bostadsbyggandet och vad har det resulterat i?
– Norrlandsfonden med topplånefunktionen är en viktig del för att få ihop kalkyler i kommuner med högt exploateringstryck och som behöver börja bygga bostäder. Det är ett viktigt verktyg och redan nu ser man till exempel detta i Ludvika där man får ihop kalkyler till projekt som annars inte hade blivit av. Sen har vi kortat ledtider och till exempel lättat på strandskyddet för att tillgängliggöra mark i attraktiva lägen.
I juli trädde de så kallade Möjligheternas byggregler i kraft och 1 december de nya bygglovsreglerna. Vad betyder dessa för bostadsbyggandet i stort?
– I Möjligheternas byggregler går man från detaljkrav till funktionskrav, det möjliggör för entreprenörer att ta fram innovativa och smartare sätt att bygga på. Vad gäller bygglovsreglerna ger det dels mer makt till det enskilda hushållet att enklare bygga om, till och nytt. Men det innebär också att den kommunala handläggningen kan minska upp till 40 procent.
Men underlättar dessa nya regler för byggandet av flerbostadshus?
– Vad gäller flerbostadshus så har vi nyligen justerat presumtionshyresregelverket, vilket gör att vi nu får en lagstiftning som klargör förutsättningarna, vilket underlättar för byggandet av flerbostadshus. Det finns också delar i bygglovsförenklingarna som gör att man får inreda vind utan att ändra detaljplanen, vilket underlättar för att utöka det befintliga beståndet.
Kan vi förvänta oss fler initiativ innan valet?
– Kristdemokraterna har vidtagit flera åtgärder för att stärka småhusbyggandet där vi ser att andelen nyproduktion är lägre än i flera andra EU-länder. Vi har som parti också föreslagit att rot-avdraget ska utvidgas för att gälla nyproduktion av småhus. Vi har även lagt förslag på friare hyressättning i nyproduktion, kombinerat med ett starkare socialt ansvarstagande. Det kan komma fler förslag innan valet. Sen tror jag att den så kallade Trädgårdsstaden som koncept, som regeringen jobbar med nu, möter många av de behov som människor har, man bygger i mänsklig skala, det ger trygghet för föräldrar och frihet för barn och möjlighet att bygga i olika upplåtelseformer.
En del tycker att investeringsstödet bör återinföras, hur har ni resonerat där?
– Det investeringsstödet som fanns gick i stor utsträckning till objekt som ändå hade byggts, ungefär tio miljoner kronor, enligt Hyresgästföreningens egen rapport. Vi menar att stödet som är format som ett topplån är mer träffsäkert. Sen behöver vi även förbättra förutsättningarna i stort för att bygga så att det inte blir den här slagigheten för sektorn, att när konjunkturen går upp så är det nästan svårt att få tag på folk och när det går ner så står det nästan still. Vi behöver ha en stärkt produktivitet och bättre uthållighet och det får vi med kortare ledtider, förbättrade regelverk och genom att tillgängliggöra mark.
Anser du att vi har någon byggkris i landet?
– Många företag skulle svara direkt ja på den frågan med tanke på att nedgången har slagit väldigt hårt mot både företag och anställda.
Hundratals byggföretag går fortfarande i konkurs varje månad, vad gör ni åt det?
– Byggsektorn har alltid präglats av att följa konjunkturen och det menar vi förstärks av att man inte har tagit tag i de strukturella problemen som finns. Steg för steg förbättrar vi förutsättningarna för byggsektorn som kommer att stå bättre rustad framöver. Men någon quick fix finns inte som löser situationen för varje enskilt företag.
Enligt Boverket behöver det byggas 523 000 bostäder fram till 2033, vilket blir 52 300 per år. Enligt prognoser förväntas 30 000 bostäder byggas i år och 37 000 nästa år.
Kommer ni att nå Boverkets mål till 2033?
– Det är viktigt att säga att Boverket även har tittat på hur bostadsbyggandet förhåller sig till hushållsutvecklingen och då bedömer Boverket att det i genomsnitt behöver byggas 32 000 nya bostäder fram till 2033. Det är en reviderad bostadsbedömning som är en markant minskning. Och det beror på ett högt antal färdigställda bostäder de senaste åren och på SEB:s befolkningsprognos som har räknat in både minskade barnkullar och en minskad invandring. Det här påverkar inte situationen här och nu, men på sikt är det viktigt att även ha koll på hushållsutvecklingen.
Så siffran 523 000 stämmer inte?
– Den siffran byggs också upp en av historisk skuld när det har byggts för lite jämfört med målet. Men i takt med att befolkningsökningen blir lägre så påverkar det förstås bostadsbehovet på sikt. Det är därför viktigt att ha ögonen på hushållsutvecklingen när man planerar. Men också att man nyttjar befintligt bestånd mer effektivt för att få i gång flyttkedjor på ett bättre sätt än vi lyckats med de senaste decennierna.
