– För oss är det här självklart att ekonomisk hållbarhet är en förutsättning för fastighetsinvesteringar. Våra ägare drivs av ett strakt samhällskontrakt och har gjort så i 220 år, med fokus på det fria ordet och det trygga, öppna samhället. Vi är därför väldigt långsiktiga; vi utvecklar och förvaltar fastigheter i 200-årsperspektiv och vissa hyresgäster har suttit hos oss i över hundra år. Vi är aktiva med att hela tiden förbättra och skapa värde. Dit samhället är på väg idag är man mer och mer medveten om de här aspekterna, vilket vi egentligen alltid tyckt har varit ganska självklart; vi bygger något som ska vara värt något över lång tid. Då måste det vara hållbart, menar Tomas Hermansson.
Att det möjligen skulle kunna finnas en motsättning för investerare mellan miljömässig hållbarhet och ekonomisk hållbarhet – framför alt i dessa stramare tider – håller han inte med om.
– Jag ser inte någon motsättning i detta, utan att allt binds samman. Om vi ska bygga långsiktiga värden så måste vi hantera de problem vi står inför, till exempel ett förändrat klimat och social otrygghet. Det handlar om att skapa platser som våra kunder – och andra – vill vistas och verka i. Vi måste också skapa förutsättningar för att, över tid, kunna driva det här framåt och då måste vi hantera de problem som uppstår.
– Men det är klart att det finns en risk att vissa fastighetsägare blir kortsiktiga om de blir ekonomiskt pressade, fortätter Hermansson. Som tur är befinner inte vi på Bonnier oss i den situationen, vi har möjlighet att jobba långsiktigt och har alltid gjort det, ända sedan 1856, när vi började med fastighetsverksamhet.
Bonnier Fastigheter har också, menar Tomas Hermansson, möjligheten att jobba på bred front, lite mer okonventionellt. Dels utvecklar bolaget självt de platser de utvecklar, i samarbete med samhället och andra fastighetsägare, och ser också över den sociala otryggheten genom Fastighets AB Hemmaplan, ett bolag som man är huvudägare i. Hemmaplan investerar i stadsdelscentra i socioekonomiskt utsatta områden.
– Där handlar det om att skapa framtidstro, att öppna dörrar in i det svenska samhället. Vi jobbar då bland annat med läsförståelse, lärlingsprogram, företagsinkubator och med att skapa förståelse för hur det svenska samhället fungerar. Jag tror den här breda fronten är helt avgörande för att kunna hantera de problem vi står inför: vi är inte bara i fastighetsbranschen – vi jobbar för ett tryggare samhälle. Och där måste vi fastighetsägare bli bättre på att samverka. Det måste till ett samhällskontrakt, hävdar Tomas Hermansson.
Finns det en risk att begreppet ”hållbarhet” blir urvattnat?
– Ja. Dessutom finns risk att hållbarhetsarbetet ses som ett ok med ökad rapportering då det egentligen är tal om ren affärsutveckling. Hur ser man till att hållbarhet inte blir ett ok, en rapporteringsplikt och en skrivbordsprodukt? Och det absolut viktigaste lösningen är att integrera det i verksamheten om man vill att fastigheterna ska ha ett långsiktigt värde och attrahera långsiktiga kunder. Vi kommer att se mer av så kallade ”stranded assets”, det vill säga fastigheter som ingen vill investera i, på grund av att de inte uppfyller kraven på hållbarhet. Då kommer man inte få finansiering eller hyresgäster och då faller värdet. Detta måste hanteras redan nu, slår Tomas Hermansson fast och avslutar:
– Man måste se på detta regelverk ur ett livscykelperspektiv och det måste man göra hela tiden eftersom det förändras ständigt. Man måste skapa robust grund att stå på där man har en plan för hur man skapar någonting som faktiskt kommer att fungera över tid. Där man också kan skriva på det och justera, över tid, efter de krav som kommer att komma i framtiden.
