Det processen handlar om är ett fyraårigt tillstånd för kalkstensbrytning som Cementa skickade in den 18 april. Tillståndet ska fungera som en övergångslösning för att säkra cement- och byggmaterialförsörjningen i Sverige under tiden som en ansökan för långsiktig kalkstensbrytning hanteras.
I Sverige används runt 2,9 miljoner ton cement per år och orosmomenten är många i byggnadsbranschen. I Slite produceras upp mot 75 procent av cementen som används och det ger då potentiell risk för påverkan på betongtillverkningen där brist kan uppstå menar Malin Löfsjögård, vd på Svensk Betong.
– Jag tror inte man har glömt det, men efter lösningen som blev förra hösten där politiken gick in och räddade den akuta situationen med det här tillfälliga tillståndet så har nog många tänkt lite grann ”det löser sig”. Men det vi står inför nu är potentiellt en ny allvarlig situation med risk för tvärnit efter årsskiftet.
Vad säger du om att politikerna behöver göra något för detta?
– Jag tror att många politiker är medvetna om följderna och är de inte det blir de snabbt medvetna om det ifall brist skulle uppstå då det kommer slå rakt ut i samhällsekonomin och påverka bland annat BNP och allt som behöver byggas i form av bostäder, infrastruktur och skyddsrum till exempel. Så regeringen kommer behöva agera för att säkerställa att vi ha en långsiktigt hållbar och tryggad cementförsörjning i Sverige.
Cementas tillverkning i Slite står för 75 procent av Sveriges cementbehov. Enligt branschorganisationen Byggföretagen kan ett stopp för kalkbrytning i Slite resultera i 160 000 förlorade jobb under 2023 med ett samlat produktionsbortfall i ekonomin på närmare 140 miljarder kronor, motsvarande 2,6 procent av BNP. Nu har de byggt upp ett lager för att klara tillverkningen till sommaren, men kommer inte ett nytt tillstånd för kalkstensbrytning igång innan dess så blir det stora problem.
Förhandlingarna börjar 25 oktober och domstolsbeslut väntas i december. Malin Löfsjögård har förhoppning om att man får ett besked innan årsskiftet även om vissa bedömare menar att rättegången kan dra ut på tiden.
– Det vi däremot är oroliga för är möjligheten att det blir ett verkställighetsbeslut, det vill säga ett tillstånd att bryta kalksten som direkt gäller oavsett om det överklagas eller inte. För risken vi ser annars är att processen kan dra ut ytterligare på tiden då vi vet att miljöorganisationer redan nu förbereder överklaganden.
En av de som kan komma att påverkas av domen är NCC. Amelie Winberg är presschef på NCC och säger att de har fått se över sina leveranskedjor.
– Vi har leverantörer av betong och cement som inte får sin kalk från just Slite, men vi för tät dialog med våra leverantörer. Vi har många projekt, och alla är inte i den fasen att de behöver cement och betong just nu, så den diversifieringen i projekten gör att vi kan hantera en eventuell betongbrist på kort sikt, säger Amelie Winberg.
Dels har NCC projekt där de försöker minska användandet av cement och betong eller ersätta delar av materialet med till exempel industrislagg. Men självklart skulle det påverka NCC på lång sikt menar Amelie Winberg, även om det är svårt i dagsläget att uppskatta i vilken omfattning eller vilka projekt som skulle kunna drabbas.
– Det beror på när i tiden ett produktionsstopp blir aktuellt, och hur mycket vi har i våra egna lager och våra leverantörer har i sina. Men idag finns ingen fullgod ersättare av betong och cement, så även om det finns material för en tid framöver så blir det problematiskt på lång och medellång sikt, säger hon.
Amelie Winberg menar att NCC redan idag importerar en viss del av sin betong, men att helt gå över till import är avlägset med allt vad det innebär med tunga transporter som är klimatintensiva och som dessutom blir väldigt kostnadsintensivt. De har bland annat en leverantör i Norge, men att täcka allt behov de har därifrån skulle vara omöjligt.
– Skulle domstolen neka Cementa fortsatt kalkbrytning så skulle de få stora effekter och konsekvenser, säger hon.
Malin Löfsjögård instämmer i problembeskrivningen av importen och säger att en omställning till import istället för produktion i Slite tar flera år att få på plats om det ens är möjligt.
– Det handlar om tillgång till cement, rätt kvalitet på cementen och logistiken. En övergång till import istället för produktion i Slite skulle troligen göra oss beroende av att handla från länder som Kina och Turkiet. En betongtillverkare kan heller inte bara byta cement hur som helst, utan det krävs provning och kvalitetssäkring varje gång ett nytt cement ska användas som det också finns långa ledtider för, säger hon.
I slutet av året planerar Cementa att skicka in ansökan om ett långsiktigt tillstånd på 20-30 år.
