Avgiftshöjningar för små i Stockholms bostadsrättsföreningar

Den genomsnittliga avgiftsnivån för bostadsrättsföreningar i Stockholmsregionen höjs vid årsskiftet med 2 procent. Fastighetssverige har talat med Cecilia Jutell, analytiker på HSB Stockholm, som menar att höjningarna inte är tillräckliga för att möta brf:ernas ökande utgifter. – Man skjuter fram renoveringskostnader för dagens slitage till föreningens framtida medlemmar.
Avgiftshöjningar för små i Stockholms bostadsrättsföreningar
Cecilia Jutell, analytiker på HSB Stockholm. Bild: HSB

Det ekonomiska läget är fortsatt ansträngt ekonomiskt för många bostadsrättsföreningar i Stockholmsregionen. Snitträntan är högre än tidigare år, samtidigt som taxorna för de allmännyttiga tjänsterna höjs vid årsskiftet. Sparandet till framtida underhåll är redan på för låga nivåer.

Det menar Cecilia Jutell, analytiker på HSB Stockholm, som nu går ut och varnar för att höjningarna inte är tillräckliga för att möta stigande driftkostnader, höga räntekostnader och framtida underhållsbehov.

– De senaste åren har en större andel föreningar höjt avgiften på kvartalsbasis. Trots det är den genomsnittliga avgiften för låg, inte minst i relation till nyckeltalet sparande till framtida underhåll. Vissa bostadsrättsföreningar har ett fullgott sparande, men fler måste vara beredda på nya avgiftshöjningar, säger Cecilia Jutell.

Om avgiftshöjningarna i en brf inte är tillräckliga för att täcka kostnader, vad kan det få för konkreta konsekvenser?
– Att ha ett för lågt sparande behöver inte betyda att föreningen inte täcker sina kostnader idag. På sikt kan det dock få konsekvenser i form kraftigare avgiftshöjningar, inte minst när stora underhåll som ett stambyte behöver lånefinansieras. Det är just därför som nyckeltalet ”sparande till framtida underhåll” är så viktigt, förklarar Cecilia Jutell och fortsätter:

– Avgiftens storlek ska styras av sparandenivån, som vi rekommenderar ska vara mellan 250–300 kronor per kvadratmeter och år. En förening som sparar för lite skjuter fram renoveringskostnader för dagens slitage till föreningens framtida medlemmar.

Vad är det som gör, tror du, att man väljer att inte höja avgifterna till sådan nivå att det täcker kostnaderna?
– Dagens kostnader täcks som regel, men den genomsnittliga sparandenivån är för låg. Avgiftshöjningar kan vara en känslig fråga i bostadsrättsföreningar då det påverkar medlemmarnas privatekonomi. Tidigare höjningar i närtid kan givetvis påverka, men jag tror även att vissa styrelser väntar in effekten av den lägre räntan, i stället för att höja avgiften.

HSB Stockholms siffror visar att 44 procent av bostadsrättsföreningarna höjer avgiften vid årsskiftet. Motsvarande siffra föregående år var 59 procent, och året dessförinnan 57 procent. Den genomsnittliga avgiften höjs med 2 procent, jämfört med 6 procent ifjol, medan snittet bland de föreningar som höjer avgiften är 6 procent. Av dessa justerar 64 procent avgiften med -20–5 procent, 31 procent med 6–10 procent, 3 procent med 11–15 procent, och 2 procent med 16 procent eller mer. Den högsta enskilda avgiftshöjningen i underlaget är 50 procent.

Har ni, HSB, som ansvarar för föreningars ekonomiska förvaltning, något ansvar? Vad kan och bör ni i så fall göra?
– Vi arbetar både med ekonomisk förvaltning och erbjuder tjänster såsom fleråriga verksamhetsanalyser och nyckeltalsrapporter. Vårt uppdrag och ansvar gentemot kunder och medlemmar är att ge tydliga råd och rekommendationer. En bostadsrättsförening är dock en egen ekonomisk förening, där besluten fattas av styrelsen.


Om statistiken:
Den baseras på nyckeltal från cirka 650 bostadsrättsföreningar i Stockholmsregionen. Samtliga föreningar anlitar HSB Stockholm för ekonomisk förvaltning. De flesta är medlemmar i HSB, dock inte alla.

Läs också