Under tisdagen presenterade Sveriges Kommuner och Regioner resultatet av 2024 års jämförelser av kommuners detaljplaneläggning och tidsåtgång. Årets resultat återspeglar kommunernas planläggningsaktivitet och tidsåtgång för åren 2022-2023 samt utvecklingen från tidigare undersökningar. Love Edenborg, ansvarig för plan- och byggfrågor på SKR, berättar om studien samt ger analys av resultatet.
Det som mäts i Sveriges Kommuner och Regioner:s enkät är kommunernas antagande av detaljplaner, vilket beror på att SKR vill försöka fånga den del av processen som kommunerna har rådighet över. Det tillkommer även andra delar, som till exempel överklagandeprocesser, men de styr inte kommunerna över.
Under åren 2022–2023, som den senaste enkäten undersökt, har total 1 807 beslut om antagande i de 238 kommuner som svarat på enkätfrågorna. Elva kommuner hade inte antagit någon detaljplan under perioden.
– Hur många beslut om antagande man fattat speglar kommunens behov av detaljplaneläggning över tid. Det kan se väldigt olika ut mellan kommuner och det kan se olika ut över tid. Om man till exempel tidigare år fattat beslut om många detaljplaner, så kanske man inte behöver ta fram lika många nu, berättar Love Edenborg, ansvarig för plan- och byggfrågor på SKR.
– Vi ser en viss minskning av antalet antagna detaljplaner; det är ungefär 400 färre som antagits den här mätperioden, jämfört med den förra och jämfört med de andra tidigare perioderna är det lite färre som antas.
Det kan handla om att man tar fram större detaljplaner, att man fattar fler beslut om lov utanför detaljplaner eller att det är svårt att ta fram små detaljplaner på grund av det blivit väldigt dyrt att planlägga; man behöver ofta ta fram många utredningar som kostar pengar, därför kanske intresset för att göra de här mindre detaljplanerna har minskat från marknadens sida.
– Vi vet inte exakt varför trenden ser ut som den gör, men att det minskar ser vi, säger Love Edenborg.
Ett intressant nyckeltal som följer på detta är antalet planlagda bostäder, alltså hur många bostäder som finns i de detaljplaner som kommunerna har antagit.
– Det här är något som kommunerna själva bedömer, hur många bostäder man tror ryms i de detaljplaner man antagit.
I denna fråga har 230 kommuner svarat och det sammantagna antalet planlagda bostäder hamnade på 78 212. Även detta innebär en viss minskning mot föregående undersökningar.
– I de senaste undersökningarna har dock talet legat väldigt högt; förra mätperioden var samma siffra 100 000. Även om man slår ut det per kommun har det skett en minskning, men här räknar man det genomsnittliga antalet planlagda bostäder, utslaget på de kommuner som svarat, förklarar Love Edenborg.
Samtidigt har färdigställandet av bostäder varit rekordhögt under den här perioden, vilket kan bero på naturliga svängningar:
– Först planlägger man mycket och sedan ska det genomföras, det går i cykler.
