Nya Holtermanska i Göteborg blir ett av de första större bostadsprojekten som uppförs enligt de nya byggreglerna och lättnaderna för studentbostäder. Närmare 500 studenter och forskare får bostad i direkt anslutning till Chalmers tekniska högskola. Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlsson närvarade under måndagen på spadtaget för bygget och säger till Fastighetssverige på plats:
– Erfarenheterna från Nya Holtermanska visar på potential som sträcker sig långt utanför enbart det här projektet.
Projektet Nya Holtermanska i Göteborg har blivit ett av de första i landet som fullt ut tar tillvara de nya regler för studentbostäder som införts under det senaste året. När de tre nya bostadshusen står färdiga kommer de att rymma 386 student- och forskarbostäder med plats för närmare 500 boende, samt cirka 2 500 kvadratmeter lokaler för bland annat restaurang, café och kontor.
För infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson är projektet ett konkret exempel på vilken effekt regeringens och Boverkets regeländringar kan få för bostadsbyggandet.
– På Chalmers var man ganska snabba på bollen och började ändra planeringen redan när man såg förslaget innan det var klubbat med de lättade tillgänglighetskraven. Trots att man kommit ganska långt i planeringen kunde man få ut hela 75 lägenheter fler på samma yta, säger han.
Enligt Andreas Carlson är det just möjligheten att utnyttja befintliga byggnadsvolymer mer effektivt som är den stora vinsten med de nya reglerna. Av de 75 extra bostäderna som kunnat tillskapas i projektet hänför han cirka 45 till förändrade tillgänglighetskrav och resterande till andra förändringar i Boverkets regelverk.
Samtidigt betonar han att tillgänglighetskraven inte har försvunnit.
– Här är fortfarande 40 procent av lägenheterna tillgänglighetsanpassade medan kravet är 20 procent. Dessutom finns besökstillgänglighet och anpassade toaletter. Man har hittat en balans som både säkrar tillgängligheten och ger större flexibilitet.
Carlson menar att erfarenheterna från Nya Holtermanska visar på en potential som sträcker sig långt utanför det enskilda projektet. Om motsvarande regler hade kunnat tillämpas tidigare bedömer han att betydligt fler studentbostäder hade kunnat byggas under de senaste årens svaga marknad.
– Tittar man på de studentbostäder som byggts under de senaste fem åren hade det kunnat skapas omkring 1 500 ytterligare lägenheter utan att ta mer mark i anspråk. Det handlar om att frigöra ytor inom de byggnader som ändå uppförs.
En annan effekt som regeringen hoppas uppnå är lägre produktionskostnader och i förlängningen mer överkomliga hyror.
– Det kan handla om någon eller några kvadratmeter mindre som inte behöver användas till badrum. Då kan den ytan i stället användas till bostadsfunktioner som studenterna efterfrågar. Det gör byggandet mer effektivt och kan också bidra till lägre hyror, säger ministern.
Carlson pekar samtidigt på att Sverige historiskt haft betydligt högre krav på tillgänglighetsanpassning i studentbostäder än vad efterfrågan motiverat.
– Studentbostadsföretagen ser att behovet av fullt tillgänglighetsanpassade lägenheter ligger kring 0,5 procent. Finland ligger på omkring 5 procent och Norge på 20 procent. Vi valde att gå vidare med samma nivå som Norge, som har fungerat väl där.
Nya Holtermanska utvecklas av Stiftelsen Chalmers Studenthem och byggs av NCC. Projektet har ritats av arkitektkontoret Inobi, där ansvarig arkitekt Fredrik Rosenhall beskriver gestaltningsambitionen som en kombination av internationella influenser och lokal förankring.
– Vi har tittat mycket på höghusbyggandet i Chicago och New York under 1920- och 30-talen. Det handlade om ordnade och symmetriska fasader med relativt få ornament. Vi har velat skapa lugn och harmoni i en ganska stor byggnadsvolym så att den smälter in naturligt i omgivningen.
Materialvalen har haft en central betydelse för den ambitionen. Fasaderna utförs i handslaget danskt tegel och natursten, där teglet valts för att knyta an till den klassiska Göteborgsarkitekturen.
– Teglet är valt för att ligga så nära uttrycket vid Götaplatsen som möjligt och föra den värdiga Göteborgsarkitekturen vidare upp på berget, säger Rosenhall.
Han beskriver dock arbetet med bostädernas planlösningar som den viktigaste delen av uppdraget. Eftersom byggnadsvolymerna redan var fastlagda i detaljplanen har fokus legat på att optimera varje enskild lägenhet.
– Vi har jobbat stenhårt med att få varenda lägenhet optimalt planerad för studenter. Det har handlat om att skapa funktionella bostäder där det finns plats för mer än bara en säng – exempelvis skrivbord, fåtölj eller en mindre soffa.
Flera av bostäderna är också utformade för att kunna delas av två personer, bland annat genom smart placerade sovalkover.
– Det finns en tydlig efterfrågan på den typen av lösningar eftersom de kan bidra till lägre boendekostnader, säger Rosenhall.
Med sin kombination av ett centralt läge, ett omfattande tillskott av studentbostäder och ett regelverk som möjliggjort högre exploatering framstår Nya Holtermanska som ett av de första större projekten som illustrerar de praktiska konsekvenserna av de senaste årens förändringar inom svensk bostadspolitik.
