Priset på material och drivmedel på är väg ned – men räntan pressar upp kostnaderna. I den månatliga rapporten från SCB, Byggkostnadsindex, byter utgiftsrekorden plats med varandra. Fastighetssverige har talat med SCB:s Jonas Jonsson och Sofia Hansdotter, expert på fastighetsutveckling på Sveriges Allmännytta, som ger sina analyser av statistiken.
I SCB:s månatliga rapport Byggkostnadsindex, BKI, som släpptes i måndags, kan man läsa om ett i stort sett oförändrat läge på månadsbasis och lägre ökning jämfört med föregående rapportering i februari. Den senaste statistiken visar också på en fortsatt stor ökning på årsbasis och att det är Byggherrekostnaderna som ökar mest, framför allt på grund av ränteökningen som fortsatt slår igenom stort.
– Den enorma kostnadsökning på byggmaterial som skedde på grund av leveransproblem och handelshinder på grund av kriget i Ukraina borde vara löst vi detta laget. Den höga inflationstakten till följd kvarstår och det är Byggherrens räntekostnader som utgör den betydande delen i vad som gör att BKI är fortsatt högt, säger Sofia Hansdotter och fortsätter:
– Ljusglimtarna är ju ändå att man kan se att delar av entreprenörernas kostnader på vissa byggmaterial nu rör sig nedåt vid jämförelse på årsbasis. Vad som även är viktigt är att förändringstakten av index på månadsbasis avseende byggmaterial är oförändrat.
– Årstakten för Byggkostnadsindex ligger fortfarande på en hög nivå. Dock inte riktigt så hög som den varit de senaste månaderna. Vid den här tiden förra året var det drivmedels- och materialpriserna som drev upp index, nu är det i stället räntehöjningar som håller kvar index på en hög nivå samtidigt som priser på material och drivmedel i stället är på nedåtgående, förtydligar Jonas Jonsson.
Kostnaderna för gruppen transporter, drivmedel och elkraft sjönk med 0,7 procent. Detta berodde på att kostnaderna för dieselolja sjönk med 3,6 procent. Årstakten för kostnader på armeringsstål sjönk i mars och kostnaden för trävaror fortsätter att sjunka.
En siffra som står ut i SCB:s rapport är räntekostnaderna som mellan mars 2022 och mars 2023 steg med 170,7 procent, en siffra som känns oerhört hög. Har en likande räntekostnadsökning skett någon gång förut och vad var i så fall resultatet av den?
– Det är väldigt svårt att ge ett glasklart svar här. Riksbankens räntor steg mycket under början av 90-talet. Byggkostnadsindex, eller ”Faktorisindex för byggnader” som det kallades då, steg också under början av 90-talet fast årstakten för BKI under 90-talet var inte riktigt så hög som den och har varit nu. Dock använder vi helt andra metoder i beräkning av Byggkostnadsindex nu än på 90-talet och tidigare och det underlag som Riksbanken går ut med är också helt andra parametrar än vad det var då. Med andra ord är det som sagt svårt att ge ett bra svar, säger Jonas Jonsson
Jämfört med mars 2022 steg Byggkostnadsindex med 14,9 procent, medan skillnaden mellan februari 2022 och 2023 var 16,5 procent. Skillnaden mellan åren har alltså krympt, vilket Jonas Jonsson på SCB säger beror på att drivmedelspriser och byggmaterialpriser nu går ner jämfört med förra året då de i stället gick upp. Byggkostnadsindex för flerbostadshus steg med 0,1 procent mellan februari och mars 2023. Entreprenörernas kostnader var oförändrade, medan byggherrekostnaderna ökade med 0,3 procent. De prisuppgångar som var i februari/mars förra året ingår dock inte längre i analysen.
– Priset för att bygga är för högt. Allt hänger ihop. För att få ner inflationen behöver även priser på byggmaterial gå ner. Får vi ner inflationen kanske vi kan få ner räntorna på sikt. Byggandet och byggstarter har och fortsätter minska radikalt men behovet av nya bostäder består. Ska vi fortsätta bygga nya bostäder (särskilt inom allmännyttan och för hyresrätten) så måste priset för att producera en bostad ner mer, avslutar Sofia Hansdotter.
