Tidigare i veckan stod det klart att Älvsbyhus har tvingats varsla 40 anställda i Sverige. Förra månaden tog man beslut om att stänga en fabrik. Vd Kent Johansson menar dock att lagom till vårsolens strålar borde marknaden vända uppåt igen.
Göthenhus och Obos är två småhustillverkare som redan förra året började varsla sin personal till följd av vikande ordrar. Älvsbyhus, som är en av landets störta småhustillverkare har fram till nu trots allt kunnat hålla i sin personal. De cirka 40 personerna nu som varslas om uppsägning på Älvsbyhus är både tjänstemän och kollektivanställda med en preliminär fördelning om 15 personer i Älvsbyn och 25 personer i Skånska Bjärnum. Det tredje generationens familjeägda bolaget har sen 1960 levererat över 46 000 hus till kunder i Sverige, Finland och Norge.
Fastighetssverige talar med vd Kent Johansson dagen efter han lämnat beskedet till medarbetarna.
– Det är klart att varsel tas alltid emot bara på ett sätt, och det är med tystnad, bestörtning och besvikelse självklart. Så var det även den här gången, säger han.
Han fortsätter med att det är första gången i den här konjunkturen de har fått minska på personalen i Sverige.
– Nu har vi bara för en månad sedan beslutat oss för att lägga vår fabrik i Finland, som vi har haft i 18 år i drift, i malpåse, därför att den finska marknaden är i princip död, säger Kent Johansson.
– Det har inte byggts så lite i Finland sen andra världskriget. Vi har varit i Finland i 30 år och de volymerna som vi har haft de senaste åren har varit alldeles för små för att bära en fabrik. Det enda logiska är att vi i det här läget stänger den fabriken, lägger den i malpåse och har en förhoppning om att öppna den igen när det vänder uppåt. Utifrån det så har vi lagt ett varsel i Finland redan, med det här är det första i Sverige.
Hur många är det ni har varslat i Finland?
– Det rör sig om 38 på kollektivsidan som vi varslade. Vi kommer att fortsätta med vår färdiga organisation precis som tidigare, vilket innebär att vi kommer att ha kvar försäljningschef, vd, byggansvariga, administration och marknadsföringen i Finland alldeles oavsett.
Hur många hus har ni producerat i Finland tidigare när det har varit som mest?
– När vi byggde fabriken 2005 hade vi nivåer på mellan 600 och 700 hus per år, vilket var väldigt högt. Innan dess hade vi byggt husen i Älvsbyn och transporterat dem långa sträckor. Men allt eftersom den finska marknaden växte så starkt under några årtionden så var det ett ganska lätt beslut att bygga en fabrik där istället.
– Sen kom finanskrisen och sen har det sakta men säkert blivit mindre volymer för varje år, säger han.
På ett sätt blir det att återgå till innan 2005 och transportera hus till Finland om det kommer husbeställningar därifrån?
– Exakt, och det kommer att komma ordrar. Det finns definitivt uppsidor med att ha fabriken på plats, men vi sålde riktigt bra med hus även då husen tillverkades i Sverige. Så jag tror inte att vi kommer att se någon förminskande volym på grund av det i varje fall.
Om vi pratar om Norge, hur ser den marknaden ut för er?
– Norge är den marknad som går minst dåligt. Det har minskat även i Norge på totalen, men inte lika kraftigt som Sverige och Finland. Norge har fortfarande en fungerande marknad och det finns en förhoppning till den marknaden trots allt.
– Där har vi ju ingen fabrik, utan bara ett säljbolag sedan många år tillbaka. Husen till Nordnorge tillverkar vi naturligtvis i Älvsbyn, och det övriga nere i Bjärnum.
Det finns ändå någon slags Klondike-stämning uppe i norr, men hur påverkas ni av det ekonomiska läget som är?
– Ja, ränteläget är väl egentligen inte siffran på räntan. Den är vad den är. Jag tror själv i alla fall att det handlar mer om den osäkerheten som folk känner. Oavsett om det är i norra eller södra Sverige.
– Det finns så en risk att det finns de som har vant sig med den här väldigt låga räntan, som till och med varit på minusnivå.
– Vi kommer aldrig mer dit igen, i alla fall inte i modern tid. Så vår förhoppning är väl att folk ska inse att det här är det nya normala. En bostadsränta på runt fem procent är faktiskt relativt lågt, sett över många årtionden.
– När jag byggde mitt första hus i början på 90-talet var räntan på 13,5 procent. Att då säga att fem procent är orimligt högt – ja då måste man tänka om.
Älvsbyhus har en bra försäljning i de tre nordligaste länen, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten berättar han.
– Vi har höga marknadsandelar, men det byggs inte några jättevolymer, inte ens här. När Riksbanken har gjort sin sista höjning, eventuellt i november, och sen när de signalerar att ”nu räcker det – nu har vi en situation som börjar vara i balans” – då tror jag att småhusbyggandet kommer att ta fart igen.
Ni har klarat er relativt bra i jämförelse med konkurrenterna. Vad tror du ligger bakom det?
– Det är ganska enkelt, vi lovar kunden ett fast pris även om de får vänta på huset i nästan två år. Vi har ingen indexuppräkning som de flesta andra har. Den extra fakturan kan inte vara kul att ta emot som kund. Den smällen på sista raden har vi alltid tagit istället.
– Det har blivit extra tydligt under den här nedgången att det har varit oss till godo och det är därför vi har kunnat vänta så här länge. Vi har levt på vår order-topp som vi skapat under pandemin.
Samtidigt gick byggpriserna upp under pandemin, men det klarade ni ändå?
– Det är klart att vi också drabbades av kostnadsökningarna. Men vi tar det på sista raden. Vi har en urstark balansräkning och när det kommer sådana här dippar så passar vi på att nyttja den balansräkningen på ett smart sätt.
– Det här tyckte vi då och tycker definitivt även idag att det är ett smart upplägg, att ta den kostnaden åt kunden. Kunden ska veta att om man köper till ett högst pris, så är det ett fast pris som gäller.
Hur skulle du beskriva orderstocken i dagsläget?
– Sjunkande. Vi har en del proffsköpare, alltså så kallade spekulationsbyggare som köper hus av oss, som har köpt upp lite tomtmark, tar emot husen och säljer dem färdiginflyttade. Det är klart att deras kalkyler måste gå ihop. Och i takt med att räntan har gått upp så är det en del som inte har blivit av. Men vi har trots allt klarat oss ganska bra.
– Vi har idag i orderstocken mer än 400 hus. Vi bygger fortfarande sju hus varje vecka i vår fabrik i Älvsbyn. Och vi bygger lika många nere i Skånska Bjärnum, alltså totalt 14 hus varje vecka. Plus att vi fortfarande kommer att bygga hus i Finland fram till årsskiftet.
– Så vi ligger idag på en nivå på 15 hus som tillverkas varje vecka. Och det är klart att om det inte kommer in en orderingång på mer än 10 hus varje vecka, så det är ganska enkel matematik.
Är det på ungefär den nivån av orderingång per vecka som ni ligger på i dagsläget eller är det lägre än så?
– Den varierar ju lite grann. Vi har tre marknader och prislistorna revideras var fjärde eller femte månad. I samband med prishöjning, även om de inte har varit så stora, så passar folk på att köpa till det gamla priset och då får vi en liten topp.
– Men som sagt, snittet gör att vi kommer kanske att sälja 300 hus i år på totalen, det är min bedömning – inte mer i vart fall. Annars har vi kapaciteten att bygga 700 per år, så det talar det sitt i tydliga språk.
Vad är andra åtgärder som ni kommer att behöva göra i det här lågkonjunktursläget?
– Vi satsar ännu hårdare på att göra våra kunder riktigt nöjda. Vi ser NKI-siffran, nöjdkundsindex, som är en viktig parameter i det här. Med nöjda kunder får man draghjälp i försäljningen. Där har vi placerat oss högt upp under ett antal år. Det är vi stolta över och den är vi jävligt rädda om dessutom. Så den kommer vi att satsa ännu mer på.
– Sen satsar vi ännu hårdare på mer och smartare marknadsföring, som i alla fall visar att vi finns. Det finns ett bra intresse där ute som vi måste ta vara på.
Kent Johansson sitter med i en styrgrupp inom TMF, Trä- och möbelföretagen, tillsammans med de åtta största hustillverkarna. Han berättar att alla har ungefär samma bild av läget.
– Det finns ett intresse där ute, med bra trafik på hemsidorna. Det beställs mycket huskataloger och det kommer folk på visningen – men man skriver inte på kontraktet.
– Det är helt enkelt den här osäkerheten i att man vill veta var räntan sätter sig. Frågar du mig om när jag tror att det vänder så skulle jag svara på ett optimistiskt sätt och säga andra kvartalet 2024. Då kommer första signalerna från Riksbanken att nu är det nog. Då har vi vårsolen som gassar, bostadsbrist i landet och ett stort intresse. Då släpper det igen, det är min förhoppning.
Regeringen har också lagt fram en stimulans för kommunerna att satsa mer på att planlägga mark för småhus och villor. Är det något som ni tar emot extra väl från er sida?
– Det är klart att vi gör, men det är alldeles för lite ändå. Det känns som att man inte riktigt tar det här med bostadsfrågorna på allvar. Det har ingen regering gjort tidigare heller för den delen. En bostadsminister borde syssla med bostadsfrågor 100 procent, dygnet runt, är min uppfattning.
– Det har alltid varit så att bostadsministern bara har en halvtidstjänst. Om man inte värderar bostadsfrågorna högre än så från politiskt håll tycker jag att det är ett underbetyg redan där.
– Nu sätter bostadsministern lite tuffare krav på kommunerna i det här fallet, så det är väl bra. Det har inte hänt någonting överhuvudtaget kring det där tidigare heller, så vi får nog vara glad för det lilla som kommer från politiskt håll, säger Kent Johansson.
