I somras fick Kristina Alvendal i uppdrag av den av regeringen tillsatta Produktivitetskommissionen att skriva en expertrapport kring hur dagens stadsbyggande fungerar med gällande lagar, regler, arbetssätt och styrning. Nu är rapporten inlämnad och klar och den innehåller 113 förslag på åtgärder, bland annat en grundlagsändring och flera andra lagändringar samt förslag på snabbare processer kopplat till stadsbyggnad. För Fastighetssverige berättar Kristina Alvendal mer ingående om sina slutsatser och förslag.
I somras fick Kristina Alvendal i uppdrag av den av regeringen tillsatta Produktivitetskommissionen att skriva en expertrapport kring hur dagens stadsbyggande fungerar med gällande lagar, regler, arbetssätt och styrning och att samtidigt komma med förslag på ändringar. Förslag skulle kunna innebära lagändringar men även vara genomförbara här och nu.
Expertrapporten är nu färdigställd och den innehåller hela 113 förslag, Kristina Alvendal lämnade in den till Regeringskansliet i fredags i förra veckan.
Här nedan är exempel på tio av de 113 förslagen som Kristina Alvendal har med i rapporten. Så som förslagen är utformade ska de kunna genomföras var och en för sig.
Fastighetssverige fick en pratstund med Kristina Alvendal för att göra en djupare dykning i arbetet bakom rapporten och slutsatserna som resulterat i de 113 förslagen. Hon berättar att hon studerat ett antal problembilder längs vägen vilket resulterat i ett antal olika slutsatser som hon går igenom här.
– Det ena jag tittat på är ledtiderna och varför det tar så lång tid med tillstånd och detaljplaner, som ett led i detta har jag också tittat på kostnaderna för just ledtiderna och kan konstatera att det leder till merkostnader. Det är inte så ofta sådant här arbete leder till bevis, men jag har tittat på tidigare genomförda utredningar som funnits och sedan även fått konkreta siffror som kan kopplas till överklagandeprocesser. I rapporten finns en rad exempel från verkligheten så det finns inte gå mycket utrymme för att ifrågasätta konsekvenserna av dagens system. Frågan handlar om det är rimligt eller inte, säger Kristina Alvendal och fortsätter:
– En tredje del som jag tittat på är överbyråkratiseringen, och där kan det till exempel vara fråga om att det inte är enskilda handläggare som fattar beslut utan det är grupper av tjänstemän, och gruppers grupper. Det är också så att man överutreder saker och ting istället för att känna att ”good enough” räcker. Det vittnar landshövdingar som jag intervjuat om och även handläggare på kommunnivå. Den fjärde punkten är det som jag valt att kalla för ”handläggarlotteriet”. Det är vida känt att det spelar roll vem man får som handläggare inom myndigheter och kommuner. Det kan handla om arbetssätt eller rutiner men även erfarenheter och det är skillnad från person till person.
Den femte punkten som Kristina Alvendal nämner är målkonflikterna:
– Hela plan- och bygglagen är full av målkonflikter och i rapporten går jag även in lite grann på miljöbalken. När man får så stora målkonflikter blir det ett omöjligt jobb för handläggarna på kommunen och det handlar om hur lagen utformats. Den är egentligen en ganska bra lagstiftning men det blir väldigt svårt att jobba med en sån lagstiftning där man ska tillfredsställa alla mål. Jag menar att dagens städer inte byggs av samhällsplanerare, fastighetsägare och arkitekter längre utan de byggs av jurister som ska tolka lagstiftningar med höjder och centimetrar hit och dit. Det var aldrig tanken med lagen utan tanken var att göra avvägningar, men det är inte så idag.
– Den sjätte punkten som jag kan nämna är planmonopolet där vi har en part som sitter på all makt när det gäller att bygga och utveckla marken och det är kommunen. Om en kommun (stryk) inte tycker det är bra att göra på ett visst sätt så blir det inte så. På de ställen där processer går i stå så gör det så rejält. Vi har fått en tystnadskultur i branschen och kommunen kan ställa krav på i princip vad som helst utn att fastighetsägaren kan sätta emot. Det handlar även om när det är enskilda privat personer som äger fastigheter, säger Kristina Alvendal.
I samband med skrivandet av rapporten har Kristina Alvendal landat i en del konkreta förslag som behöver genomföras, bland annat föreslår hon en del lagändringar.
– Det finns en del lagändringar man måste göra, en sådan ändring jag skulle vilja se handlar om att ändra Sveriges grundlag om ministerstyre. Både på kommunal nivå och inom länsstyrelserna kan kommunalråd och landshövdingar göra avvägningar och detaljstyra för att lösa problem. Det hade underlättat om ministrar i Sverige fick styra och kunde peka med hela handen även på riksnivå.
– En annan stor förändring jag föreslår är att man avskaffar dagens plan- och bygglag och ersätter den med en ny stadsbyggnadslag där man rensar undan saker som kommit till för att försvåra och förhindra. Den nya lagen ska vara en möjliggörare. Rapporten har dock flest förslag inom styrning, arbetssätt, mätning och kulturer som går att göra något åt omedelbart.
Rapporten som Kristina Alvendal skrivit ska nu tas om hand av Produktivitetskommissionen. Tillsammans med andra rapporter inom andra områden utgör den en bilaga till delbetänkandet som kommissionen lämnar i vår.
– Jag hoppas att Produktivitetskommissionen i delbetänkandet kommer att ta med en del av de förslagen som jag kommer med. Från och med nu handlar arbetet för min del om att få möjlighet att berätta om förslagen. Rapporten har redan rönt mycket intresse och jag har fått många förfrågningar om var den kan laddas ned och läsas. Det är representanter från kommuner, förtroendevalda och branschen som är nyfikna och troligen vill få idéer på vad man kan göra. Det är inte så vanligt att man får den här typen av genomgång, säger Kristina Alvendal.
