Akademiska Hus går in i en ny fas

15 miljarder i projektportföljen och renovering i fokus.
Akademiska Hus går in i en ny fas
Ali Ranji, projektdirektör på Akademiska Hus, inne bland de gamla tomma universitetsbyggnaderna vid Brunnsviken. De äldsta byggnaderna uppfördes i början av 1900-talet och är i dag byggnadsminnen. Bild: Anna Sjöström

Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsbolag och har just nu en projektportfölj på drygt 15 miljarder kronor. Nu går man in i en ny fas – från stora nybyggnadsprojekt skiftar nu fokus till att utveckla och förädla det befintliga fastighetsbeståndet.

Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsbolag med ett fastighetsvärde som uppgår till cirka 117 miljarder kronor. De äger och förvaltar runt 3,4 miljoner kvadratmeter uthyrningsbar yta fördelat på campus och lärosäten från Malmö till Luleå.

– När jag började för tre och ett halvt år sedan var det fortfarande mycket fokus på riktigt stora nyproduktionsprojekt. Nu ser vi en tydlig förskjutning mot att förädla det vi redan har, säger Ali Ranji, projektdirektör på Akademiska Hus.

Som projektdirektör har han ett helhetsansvar för hela projektportföljen, som just nu uppgår till cirka 15 miljarder kronor.

Under det senaste decenniet har bolaget genomfört flera stora campusprojekt runt om i landet. Men nyproduktionen har också bidragit till att äldre byggnader fått stå tomma.

– Ett exempel är området Kräftriket vid Brunnsviken i Stockholm, där vi har ett av våra kontor i dag. Där har Stockholms universitets flytt till vårt nybyggda campusområde Albano lämnat tomma lokaler efter sig. De tomma ytorna finns i attraktiva och historiskt värdefulla byggnader. Därför ser vi nu ett stort värde i att utveckla det befintliga beståndet. Det finns fantastiska byggnader där ute. Om vi kan fylla dem med rätt verksamhet är det både ekonomiskt och hållbart.

Fler verksamheter in på campus

Dessutom är renovering bättre ur hållbarhetssynpunkt. Hela projektportföljen är klimatberäknad och bolaget arbetar med en klimatbudget.

– Vi har ett mål om noll koldioxidutsläpp från hela Akademiska Hus verksamhet till 2040. Allt vi bygger eller renoverar räknas in i den budgeten. Ett hus som redan står har redan gjort sitt klimatavtryck. Om vi kan använda det vidare är det ofta mer hållbart, säger Ali Ranji.

Utvecklingen handlar också om att bredda funktionerna på campus.

– För att skapa attraktiva campus behöver man fler verksamheter än bara undervisningslokaler. Det kan vara bostäder eller företag som samverkar med akademin.

Ett exempel är bolagets satsning på coworkingmiljöer där forskare och startups kan utveckla nya verksamheter.

Pilotprojekt

Samtidigt fortsätter bolaget att testa ny teknik. Ett aktuellt innovationsprojekt handlar om att återbruka hela byggnadsdelar.

– Vi undersöker hur man kan demontera hus och använda platsgjutna väggar, bjälklag och andra betongelement i nya byggnader. Det är ett väldigt spännande projekt som ingår i innovationssatsningen Återhus 3.0.

Akademiska Hus har historiskt testat många tekniska lösningar i pilotprojekt från solceller till nya energisystem.

– Någon måste våga testa. Men man ska göra det i rätt skala, inte i de allra största projekten.

En annan förändring är att Akademiska Hus i större utsträckning nu söker samarbeten med andra aktörer.

– Det kan till exempel handla om att i större utsträckning samarbeta med aktörer som är specialiserade på student- och forskarbostäde. Det kan korta ledtiderna och göra att projekt går snabbare att genomföra.

Bolaget arbetar i dag enligt en så kallad fyrstegsprincip när nya projekt planeras. Den innebär att man först analyserar om ett behov kan lösas med mindre förändringar i befintliga lokaler.

– Sen tittar vi på om byggnaden kan användas på ett nytt sätt. Sedan om den kan byggas om. Nyproduktion är det sista steget, säger Ali Ranji.

Vill se anbud från fler

Strategin innebär att omkring 90 procent av framtida projekt väntas handla om renovering, ombyggnad eller förädling.

– Det är många projekt, allt från mindre, till projekt i 500 miljonersklassen.

Han säger också att Akademiska Hus gärna ser att fler entreprenörer lämnar anbud när bolaget upphandlar nya entreprenader till sina byggprojekt.
– Det är alltid kul att få nya aktörer. Det finns projekt för alla skulle jag säga, så som vår projektportfölj ser ut.

Jättesatsning i Luleå

Ett tydligt undantag från renoveringsstrategin är den stora satsningen vid Luleå tekniska universitet.

– Det är vår största investering någonsin. Där räcker inte de befintliga byggnaderna till för de behov som finns, så projektet innehåller mycket nyproduktion.

Totalt beräknar Akademiska Hus investera cirka 5,5 miljarder kronor i projektet som går under namnet Framtidens campus Luleå. Projektet innefattar bland annat uppförande av tre nya stora byggnader. Hela campusomvandlingen ska vara klar år 2034.   

Bygget av den nya byggnaden för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är ett annat exempel på nybyggnadsprojekt.

Trots osäkra konjunkturer ser Ranji positivt på utvecklingen framåt.

– Jag tycker att framtiden är ljus. Kombinationen av nyproduktion, renovering och innovation gör att vi kan nå våra hållbarhetsmål och samtidigt utveckla campus över hela landet.

Läs också