Cirka 150 leverantörer som motsätter sig återbetalningskraven i Serneke Sverige-konkursen har stämts av konkursförvaltaren. Advokaten Mercedes Lennartsson Anderås, som driver byrån Lok Advokater, biträder flera olika leverantörer som har blivit stämda och hon upplever att konkursförvaltaren har gått för långt med sina stämningar.
– De leverantörer som inte har råd att betala för tvisten eller att förlikas riskerar konkurs, säger hon till Fastighetssverige.
Mercedes Lennartsson Anderås har själv varit konkursförvaltare i tio år och brukar oftast vara avsändare för återvinningskrav. Denna gång biträder hennes byrå Lok Advokater, specialiserade både på fastighetsrelaterad juridik och konkurser, flera olika leverantörer som har blivit stämda av Serneke Sveriges konkursbo.
Det var i januari 2025 som Serneke Sverige AB försattes i konkurs, då var bolaget Sveriges femte största i byggbranschen och hade närmare åtta miljarder i omsättning och 910 anställda. Nyligen krävde konkursförvaltaren i Serneke Sverige tillbaka pengar till konkursboet från hundratals leverantörer för arbete utfört så långt tillbaka som i oktober 2023, 15 månader innan konkursen blev ett faktum.
Mercedes Lennartsson Anderås berättar för Fastighetssverige att det är fråga om många tusen betalningar, från några hundralappar upp till miljonbelopp. Det är fråga om både betalning för rent entreprenadarbete och för löpande leveranser.
– Konkursboet gör ingen åtskillnad mellan betalningarna utan menar bland annat att alla sådana betalningar varit till nackdel för konkursborgenärerna, att alla betalningarna har gynnat mottagaren på ett otillbörligt sätt och att mottagaren borde ha förstått att Serneke var på obestånd – vid varje betalningstillfälle. Jag är ju också konkursförvaltare som ställer ut denna sorts krav i konkurser, men i dessa fall tycker jag att förvaltaren har gått för långt, säger hon till Fastighetssverige.
Kan du utveckla varför du tycker att förvaltaren gått för långt?
– Jag som konkursförvaltare tycker att konkursboets agerande är problematiskt av flera skäl. Ett är själva sakfrågan, där jag med många andra obeståndsexperter menar att det saknas stöd för konkursboets krav på de tidiga betalningarna. Återvinningsreglerna är avsedda att återställa balansen mellan fordringsägarna och träffar transaktioner som skett nära inpå konkursen eller i otillbörligt syfte. Syftet är inte att samtliga helt ordinära och giltiga betalningar under så lång tid före konkursen ska kunna återkrävas, säger Mercedes Lennartsson Anderås och fortsätter:
Konkursboets agerande är problematiskt av flera skäl.
– Jag kan inte heller se att lagen kräver att enskilda leverantörer måste skaffa sig sådan djup kunskap om sin beställares ekonomiska situation som konkursboet menar krävs. Och även om det kunde krävas, är det orimligt att begära att små leverantörer ska göra en helt annan bedömning än exempelvis Creditsafe som bedömde att kreditrisken för Serneke var mycket låg ända fram till konkursutbrottet, eller Mutares, som förvärvade bolaget kort före konkurs. Skulle någon domstol döma till konkursboets fördel har vi allvarliga svårigheter med att bedöma hur lagstiftningen ska tolkas, tills frågan klargörs av högre instanser.
– Det kan sammanfattningsvis ifrågasättas om alla dessa stämningar på alla tusentals betalningar varit befogade åtgärder för konkursboet att vidta. Det är trots allt fordringsägarna i konkursen som betalar för konkursförvaltarens arbete, säger Mercedes Lennartsson Anderås.
Själva stämningarna handläggs av ett stort antal tingsrätter över hela Sverige därför att varje stämning är en egen tvist och tingsrätterna hanterar nu omkring 150 olika mål där dessa tusentals betalningar ska bedömas. Många svar har nu börjat lämnas in till tingsrätterna som därefter i detalj ska reda ut vilka frågor som parterna är oense om. Därefter väntar ytterligare skrifter och till slut rättegång.
– Hur lång tid hela målet tar att handlägga varierar, men många leverantörer måste förvänta sig att det kan dröja minst ett år innan målet är avgjort i första instans. Därefter kan domen överklagas i två instanser, säger Mercedes Lennartsson Anderås.
Leverantörerna vänder sig också emot påståendet att de ska ha agerat otillbörligt när de tog emot helt sedvanliga betalningar för löpande leveranser.
Hur ställer sig de klienterna ni företräder till de här återbetalningskraven från konkursboet?
– Utan att gå in på detaljer kan jag säga att alla leverantörer som vi har talat med om detta motsätter sig konkursboets krav, särskilt i de delar där det påstås att leverantörerna haft eller borde haft kunskap om att Serneke var på obestånd när betalningar skedde och att leverantörerna har gynnats framför andra. Serneke var systematiskt sena med betalningar med många hundra ärenden hos Kronofogden under många års tid, och det har varit omöjligt för leverantörerna att kunna gissa att något obestånd uppstått vid just den tidpunkten som förvaltaren bestämt sig för i efterhand. Leverantörerna vänder sig också emot påståendet att de ska ha agerat otillbörligt när de tog emot helt sedvanliga betalningar för löpande leveranser, säger Mercedes Lennartsson Anderås.
Hon anser att om alla sådana betalningar som konkursboet begär tillbaka skulle bedömas som återvinningsbara av domstol så skulle det kullkasta och ytterligare fördyra arbetssättet i hela byggbranschen.
– Branschen är redan hårt pressad med mycket små marginaler, ansträngd likviditet, ojämna styrkeförhållanden och föränderliga faktorer som ofta påverkar kalkylerna i efterhand. I det långa perspektivet skulle kanske starkare entreprenörer kunna välja att bara arbeta för tryggare betalare, men då måste de helt enkelt välja bort entreprenader hos de flesta stora beställare, eftersom sådana regelmässigt betalar mer eller mindre sent. Det överlever man inte på i byggbranschen. Vi ser uppenbara risker för stegrande priser, dyra säkerhetslösningar, fler konkurser och rättstvister, och som en följd på det, mindre byggande. Dock är det inte bara byggbranschen som påverkas och om marknadens aktörer behöver vara oroliga för återkrav av betalningar som gjorts långt före konkurser är konsekvenserna i övriga affärslivet svåröverblickbara, säger Mercedes Lennartsson Anderås.
De leverantörer som inte har råd att betala för tvisten eller att förlikas riskerar konkurs själva.
Vad kan de här stämningarna få för konsekvenser för företagen som berörs?
– Leverantörerna får räkna med att stå för sina juristkostnader under tvisten, som beroende på hur tvisten utvecklar sig kan överstiga försäkringsersättningen flera gånger om. Det blir en likviditetspåfrestning, för att inte tala om obehaget att genomgå en rättstvist under lång tid där utgången aldrig är säker. Vid förlust, även delvis, kan leverantören förutom återbetalningen av de mottagna beloppen även tvingas att betala för konkursboets kostnader. Dessa risker är svårhanterliga för små företag och kommer troligen att leda till att många accepterar dyra förlikningar för att få ett stopp på både pengaflödet och oron, även om man bedömer att man har rätt i sak. De leverantörer som inte har råd att betala för tvisten eller att förlikas riskerar konkurs själva.
Fastighetssverige har sökt konkursförvaltaren utan framgång.
