Susanne Olofsson, tidigare vd för Gullringsbo, blir projektledare när Norrlandsfonden testar lösningar för ökat bostadsbyggande i Norrland. Allt i linje med hur statens utredare Peter Larsson har föreslagit att just bostadsbyggandet ska öka – genom att Norrlandsfoden ska förmedla medel. Susanne Olofsson berätta om vilka projekt som är aktuella för lånen som ska minska risken för de bolag som nu är redo att påbörja bostäder.
I början av året presenterades delrapporten där Peter Larsson, den statliga utredaren för ökat bostadsbyggande i norra Sverige, föreslår att Norrlandsfonden ska ges ett kapitaltillskott, fördelat över flera år, för att möjliggöra finansiering av bostadsbyggande i norra Sverige. Norrlandsfonden är en stiftelse med uppgift att främja utvecklingen av företag med tillväxtambitioner i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland och Gävleborgs län. Norrlandsfondens stiftelsekapital kommer från är LKAB och staten och erbjuder lån, konvertibla skuldebrev och olika typer av garantier till företag i norra Sverige.
Stiftelsens kapitalbas ska på lång sikt bevaras nominellt intakt, men förslaget från Peter Larsson är att stiftelsen får ett kapitaltillskott på fyra miljarder kronor. Genom det så beräknas Norrlandsfonden kunna finansiera bygget av 8 000 lägenheter för permanentboende. Utredningen föreslår också att Norrlandsfonden tillförs de fyra miljarderna genom statsbudgeten och att tillskottet kan ske fördelat över flera år.
Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt Norrbottens län och inlandskommunerna för att små och medelstora företag inom bygg- och bostadsutvecklingsbranschen i Norrland att få ihop andelen eget kapital i kalkylen enligt förslaget.
Norrlandsfonden hade hoppats på att det kapitaltillskottet skulle komma i vårens tilläggsbudget från regeringen, vilket inte blev verklighet. Susanne Olofsson menar att förslaget från Peter Larsson kanske inte var tillräckligt klart för att regeringen skulle veta vad de hade att ta ställning till. 17 juni ska dock Peter Larsson lämna den färdiga utredningen, så vad som händer efter det återstår att se.
– Under tiden har vi resonerat kring det här att vara konkret i vad som behövs i marknaden för att komma igång med att bygga fler bostäder. Visst vi har den gröna omställningen och en industri som växer i Norrland, men vi har också påverkats av inflation, byggpriser och kostnadsökningar. Det har stått still i hela Sverige och så även här.
– Vi har helt enkelt funderat på hur kan vi göra det attraktivt för aktörer som har väl framkörda bostadsprojekt, men som inte har kunnat komma igång. Ambitionen nu är att testa den modell som Peter Larsson föreslagit och se hur vi kan hjälpa till.
Hon berättar att i det här läget med pilotprojekten som de kan tänka sig låna till så rör det sig om sannolikt två eller tre projekt, helst geografiskt spridda i Norrbotten eller Västerbotten, till lokala mindre aktörer som vill bygga hyresbostäder med drygt 30 lägenheter. En uppskattning är att de kan komma att låna ut mellan 30 till 50 miljoner kronor.
– Vi tänkte helt enkelt för att man får låna pengar som ett konvertibelt lån, som egentligen kompletterar behovet av eget kapital. Men att man inte behöver betala ränta och amortering på det innan det att huset är färdigt, alla har flyttat in och det är fullt drift ut och så vidare.
– Och att man sedan sätter lånen på ett vanligt sätt, och det kanske tar fem till tio år, gissar vi då, och att man då har räknat ihop hur mycket räntekostnaden skulle kunna vara. Och att man sen löser ut Norrlandsfonden.
– Vi har intervjuat både banker och fastighetsbolag och kommit fram till att detta kanske är ett tillräckligt bra, attraktivt upplägg för att faktiskt komma igång.
Upplägget är sådant att lånet från Norrlandsfonden ska komplettera ett banklån. Exemplet hon ger är att banklånet motsvarar 60 procent av finansieringen och att fonden kompletterar med cirka 20 procent. Resten får bolaget stå för i eget kapital.
Hur lågt framkörda vill ni att potentiella projekt ska vara för att de ska vara aktuella?
– Dels tror vi såklart att de ska ha en lagakraftvunnen detaljplan. Det vi ser i våra intervjuer är att det finns mycket osäkerhet för både kommun och bygg- och fastighetsföretag som gör att de inte vågar starta upp helt enkelt. De ser risker i att binda mycket eget kapital, men också osäkerheter i utvecklingen av industrin.
– Den osäkerheten i industrin kan inte vi påverka, men om man känner att den har bärkraft så tror vi att man genom den här modellen kan köpa lite tid med likviditeten, där det kan vara attraktivt att starta upp.
– Med det menar vi att det sker på bra lägen, där man verkligen tror att det blir uthyrt. Det handlar inte om att bygga ute i glesbygd, för det är inte där som man kan och vill bo heller. Utan man måste hålla det till en stadsutveckling och en samhällsutveckling.
Norrlandsfondens mål är att man inte ska tappa allt för många år i bostadsbyggandet i industriutvecklingsorterna, och att de projekt som blir av pilotprojekten kommer igång inom det närmsta året.
– För just nu så står det ganska till, tyvärr. Till och med i Skellefteå, där man gör väldigt många rekryteringar och där det samtidigt finns en sådan stor bostadsbrist. Det funkar inte helt enkelt inte med barackboende i längden. Det måste komma igång nu.
Hon tror att ett första pilotprojekt för Norrlandsfonden att testa modellen på skulle kunna vara klart redan till hösten.
– Men hittar vi ingenting, så hittar vi ingenting. Då är det ju ingenting som har hänt, utan då kan vi lägga ner det här. Eller om staten bestämmer sig för en annan lösning eller ett annat upplägg så kan vi dra tillbaka det.
Samtidigt ser hon en stor fördel i att Norrlandsfonden kan ta på sig en sådan uppgift som de i förlängningen kanske får av regeringen när utredningen väl presenterats.
– Det är många andra delar i Sverige som verkligen hade önskat sig en typ av Norrlandsfond, som också står inför stora stadsutvecklingar om man tittar bortom norrlandskusten. Så där vet vi ju inte ännu hur regeringen kommer vilja göra för den utvecklingen.
Men med de första pilotprojekten som nu Norrlandsfonden tar sats för så tror Susanne Olofsson att det ge erfarenhet eller inspel till den statliga sidan, inför deras beslut.
– Det blir en fortsättning efter Peters utredning, där att han har pekat på ett antal saker man kan göra. Där tror vi att det här kan ge tillskott på kunskap och erfarenhet rent praktiskt, hur ska man göra för att det ska så gynnsamt som möjligt för alla parter.
