Image

Så vill regeringen öka bostadsbyggandet

Sverige I måndags lämnade Alliansen de bostadspolitiska samtalen och presenterade sedan egna förslag. På tisdagen presenterade även regeringen sina förslag – 22 punkter för ökat bostadsbyggande.
Publicerad den 22 Juni 2016
Bostadsminister Peter Eriksson (MP). Bild: Ninni Andersson
Bostadsminister Peter Eriksson (MP).

Punkterna i korthet:


Mer byggklar mark

1. Statlig mark för bostadsbyggande.
En förhandlingsperson får i uppdrag att sammanföra relevanta aktörer i
de kommuner där Planprocessutredningen har identifierat statlig mark
som kan vara intressant för bostadsbyggande med det övergripande
målet att få igång mer bostadsbyggande på statliga fastigheter.

2. Krav på kommunal planering för bostads byggande
Kraven skärps på att kommunerna ska planera för ett bostadsbyggande
som möter behoven. Boverket får i uppdrag att löpande ta fram uppgifter
om bostadsbyggnadsbehov på regional nivå. Detta bostadsbyggnadsbehov förvandlas till kommunala planeringstal genom en process i kommunal regi, eller av länsstyrelserna på uppdrag av regeringen.

3.Strandskydd
En utredning tillsätts med uppdrag att dels se över resultaten av
reformen Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS), dels föreslå
förändringar i LIS.

4. Trafikbuller vid bostadsbyggnader
Enligt Boverkets regleringsbrev ska myndigheten följa upp bestämmel
serna i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader
och beskriva effekterna av förordningen och analysera vilka effekter mer
tillåtande riktvärden skulle kunna leda till.

Sänkta byggkostnader
5. Förenklad kontroll av serietillverkade hus
Boverket får i uppdrag att lämna förslag på hur kommunerna ska kunna
befrias från uppdraget att kontrollera att kraven på tekniska egenskaper
är uppfyllda hos bostadshus som produceras i serier om många likadana
eller liknande hus. Förslaget ska innebära att olika bedömningar av
samma krav på samma hus inte längre ska vara möjliga.


6. Översyn av Boverkets byggregler
En systematisk och grundlig översyn ska genomföras av i huvudsak
bygg- och konstruktionsregler, men också av regler som gör det svårare,
långsammare eller dyrare än nödvändigt att bygga.


Kortare ledtider
7. En utvecklad översiktsplanering
Plan- och bygglagen ses över med inriktningen att den kommunala
översiktsplanen delvis ska göras bindande. Avsikten är att öka förutse-
barheten i beslut som avser hur mark och vatten ska användas, att
dialogen mellan staten och kommunen om fysisk planering
i större omfattning ska klaras av inom ramen för översiktsplaneringen och att
genomförandet av konkreta byggprojekt ska underlättas och kunna ske
snabbare.

8. Begränsning av detaljplanekravet
Kravet på detaljplan begränsas i huvudsaklig överensstämmelse med
förslaget i prop. 2013/14:126. Det innebär sammanfattningsvis att
kommunen ska göra en detaljplan för:
# En åtgärd som kräver bygglov, om användningen av byggnadsverket
kan antas medföra en betydande miljöpåverkan,
# En åtgärd som kräver bygglov, vid nyetablering av en s.k. Sevesoverksamhet.
# Ett nytt byggnadsverk som kräver bygglov, om det behövs med hänsyn
till närheten till en Sevesoverksamhet.

9. Ökad delegation till kommunstyrelsen och byggnadsnämnden
En detaljplan ska antas av kommunfullmäktige, men fullmäktige ska få
uppdra åt kommunstyrelsen eller byggnadsnämnden att anta en plan som
inte är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt.

10. Fler bygglovbefriade åtgärder m.m.
I Boverkets rapport 2015:28 Åtgärder som kan undantas från krav på
Bygglov redovisas förslag på åtgärder som kan undantas från krav på
bygglov, bl.a. omfärgningar och ändring av tak- eller fasadmaterial, väderskydd för kollektivtrafiken, transformatorstationer och
vinterförvaring av fritidsbåtar, husvagnar och husbilar på småhustomter.
Förslagen genomförs i huvudsak.

11. Länsstyrelsernas roll
Inriktningsmålen för länsstyrelsens handläggning av överklagade ärenden
enligt plan- och bygglagen ändras så att ärenden som avser byggandet av
permanentbostäder ska prioriteras tydligare vid handläggningen enligt
plan- och bygglagen.

12. Tidsfrist för länsstyrelsens beslut efter överprövning.
Länsstyrelsen ska inom två månader avgöra ett sådant ärende där
länsstyrelsen på eget initiativ beslutar att överpröva en kommuns beslut
att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser.

13.Kommunen ska kunna begära att länsstyrelsen lämnar ett Planeringsbesked
Kommunen ges möjlighet att inför eller under planprocessen begära ett
planeringsbesked i fråga om planens förenlighet med en eller flera av de
s.k. statliga ingripandegrunderna.

14. Begränsningar kring överklaganden
Rätten att överklaga ett beslut om bygglov med mera begränsas för den som
inte har yttrat sig under processen.

Förändrade uppskovsregler för ökad rörlighet
15. Slopat tak för uppskovsbelopp under en tidsbegränsad period.
Taket slopas för försäljningar som sker under perioden 21 juni 2016 –
30 juni 2020.

Fler hyresrätter
16. Förslag för att utveckla hyressättningsmodellen
Förslag för att utveckla hyressättningsmodellen ska genomföras.
Åtgärderna ska gå i riktning mot att åstadkomma dels en spärregel som
gör att hyran efter utgången av den 15-åriga presumtionstiden inte ska
kunna sänkas, dels en möjlighet att under presumtionstiden ändra hyran
om hyresvärden vidtar standardhöjande åtgärder eller principerna för
hyressättning ändras. När presumtionstiden har löpt ut ska hyran
anpassas inom ramen för sedvanliga hyresförhandlingar.

17. Upplåtelseform i detaljplan
Förutsättningarna för att ge kommunerna möjlighet att reglera
upplåtelseformer, t.ex. genom en bestämmelse i en detaljplan, ska
utredas.



Övrigt
18. Stor samlad exploatering – nya hållbara städer
Förutsättningarna för nya hållbara städer, innefattande en betydande
mängd bostäder koncenterat till tid och plats, där staten, kommunen och
markägaren bidrar och delar på kostnader och intäkter, ska undersökas.

19. Kreditgarantier
En särskild utredare får i uppdrag att se över systemet med kreditgarantier för bostadsbyggande. Utredaren ska bedöma behovet av kreditgarantier, och andra finansieringsmodeller för att få bättre förutsättningar till finansiering av hyresrätter.

20. Statliga bolags möjligheter att bidra till bostadsbyggandet
Akademiska hus ges i samarbete med andra statliga bolag större möjligheter att bidra till att det byggs bostäder. Akademiska hus bygger
idag studentbostäder. För att bidra konstruktivt till att öka bostadsbyggandet i allmänhet, och i de områden där bostadsbristen är
särskilt stor i synnerhet, bör förutsättningarna att ge Akademiska hus i
uppdrag att bygga, förvalta och utveckla bostadsfastigheter i samarbete med andra statliga bolag som kan bidra ses över.

21. Öka privatbostadsuthyrningen
Situationen på bostadsmarknaden kräver ett mereffektivt utnyttjande av
redan befintligt bestånd.

22. Temporär lagstiftning
Förutsättningarna för att införa temporär lagstiftning som kan
underlätta för bostadsbyggandet under 3–5 år ska beredas.

- Nicklas Tollesson
nicklas@fastighetssverige.se

Relaterade artiklar

Ämnen

Senast från Fastighetssverige Plus

Samfastigheter-toppen: "SBB:s fall präglar fortfarande mycket av segmentet"

Bolag Hur ser möjligheter till investeringar och nya projekt inom LSS-boenden ut idag? Vad krävs för att investeringsviljan ska vakna igen? Poyan Katebi, vd för Samfastigheter, menar att läget är betydligt bättre nu än för bara sex månader sedan, men att storbankerna fortfarande ser risker som kanske inte finns. – Det är bättre dialoger nu, det känns som att vi skulle kunna komma i gång, men hel branschen har fortfarande som en blöt filt över sig, säger Poyan Katebi.

Läs mer

Mer om Fastighetssverige Plus


Lokalnytt Lokalnytt.se - Hitta ditt nya drömkontor idag. Tusentals lediga lokaler inom hela Sverige.
Nordic Property News Nordic Property News reports the latest news from the Nordic real estate market with an international newsletter every weekday.

Mer från Fastighetssverige